Här är en del av vårat hem där vi kan alla kan sitta och njuta, fåglarna sjunger vackert och har utrymme att kunna sträcka sina vingar i sin voljär, Både hundarna och alla katterna deltar i mys och stoj. Framåt kvällningen kryper våra små Afrikanska pygmeigelkottar fram och beger sig ut på äventyr runt om i hela hemmet. Ovanför Tv:n har vi ett vägghängt akvarium med lite fiskar, så vackert med en levande tavla. Mitt hem är min fantasia. Mycket jobb och städning men det är det verkligen värt <3

 

 

 

 

 

 

 

Afrikansk pygméigelkott (Atelerix albiventris)

Är en igelkott med 6 000-7 000 taggar, den väger cirka 400-600 gram och är cirka 18-25 cm lång. Uppgifter går isär vad gäller hur gamla de blir, vissa säger mellan 4-6 år, medan andra menar att de med rätt skötsel och diet blir mellan 7-10 år. Afrikanska pygméigelkottar är således lagliga att hålla som husdjur.

Den afrikanska pygméigelkotten har fem tår på framfoten och fyra tår på bakfoten.
Afrikanska pygméigelkottar är närsynta och inte särskilt känsliga för starkt ljus. Dagsljus/starkt inomhusljus kommer att göra att de stannar i sitt bo för att sova. De anses dock vara färgblinda. Luktsinnet är igelkottarnas viktigaste sinne. I det vilda så känner mamman igen ungarna på doften. De lär sig snabbt hitta i sin nya omgivning tack vare sitt fenomenala orienteringssinne.
Igelkottar är renliga och tycker om att tvätta sig, särskilt efter en tupplur. De skakar på sig så att alla taggarna hamnar i ordning och putsar sig med tungan. Igelkotten är ett aktivt djur, den är vaken både kväll som natt och har sin aktiva tid vid skymning och natten, ungefär som katter. Igelkottar är snälla och nyfikna till sin natur, de går att få dem mer eller mindre rumsrena om de vill bli pottränade, dock är det inte alla igelkottar som vill det. Igelkotten kan upplevas som taggig men det är bara om den blir skrämd och rullar ihop sig det känns så. Klappar man snällt "medtaggars" på en lugn igelkott känns de nästan mjuka.

OBS!!

Enligt jordbruksverket skall Afrikansk pygméigelkott ha en stor yta det finns ännu i dagsläge inget bestämt hur mycket yta de skall ha som husdjur så måtten följer det som man vill att djurparker skall ha och det rör sig om minst 20 kvm och 2 kvm per djur, man måste med andra ord låta igelkotten springa löst i rummet så mycket som möjligt. 

Jordbruksverkets föreskrifter SJVFS 2003:77 Saknr L 108 för igelkottar

12 § Tropiska arter får hållas inomhus året runt.
13 § Arter som naturligt lever i kallt klimat får hållas enbart utomhus
med tillgång till bolåda.
14 § Utrymmeskrav enligt följande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m²/individ, dock minst 20 m²
Stall/nattkvarter: 2 m²/individ, dock minst 6 m²

Afrikansk Dvärgmus / Pygmé mus (Mus minutoides)

Afrikansk dvärgmus når en kroppslängd av cirka fem centimeter och därtill kommer en 4 till 6 cm lång svans och är en av världens minsta gnagare . Vikten ligger vid fem gram. Kroppen är på ovansidan rödbrun och på undersidan vitaktig. På svansen finns synliga ringar av fjäll och några få hår. Artens naturliga levnadsområde ligger i Sydafrika, Zimbabwe och Moçambique. Habitatet utgörs främst av busk- och stäpplandskap.

Afrikansk dvärgmus lever i grupper eller familjeförband och bör hållas med flera individer i samma terrarium. På grund av djurets mindre storlek är det svårt hålla musen mellan fingrarna utan att skada den.

 

 

 

 

 

Lavendel Waxbill (Estrilda caerulescens)   
 En liten, nästan helt pärl-eller duvgrå fink med en kort svartrödaktig näbb och är röda nedre delen av ryggen till rumpa och svansrot. Könen är lika, men honan de kan skiljas på deras samtal.

De finns i tropiska Västafrika, föredrar öppna och halvtorra gräsmarker med spridda buskar som skydd. Könen är monokromatiskt och monomorf, även om vissa honor har färre och mindre vita fläckar på låren. Vanligtvis ser man dem små flockar på upp till 12 individer.

Finkfröblandning eller liknande, groddar av frön, hirskolvar och animaliskt tillskott av mjölmaskar och insektsfoder. Vitaminer, mineraler och kalktillskott som snäcksand.

 

Minimimått på bur eller dylikt utrymme:
(Meter)  Längd  0,7   Bredd 0,5  Höjd 0,6

 

 

 

Mozambiksiska (Serinus Mozambicus)

Dess ursprungsland är Afrika och de beräknas att leva upp till 7år. Hanen har starkare gula färgnyanser. Honan har dessutom ett svart fläckband under näbbpartiet.

Lever i mindre eller större flockar i en naturlig miljö. Passar bäst att hålla flera individer av arten tillsammans med andra fåglar i liknande storlek i stora burar eller voljär. Bör ej hållas med mindre arter. Kan stressa dem negativt med sitt beteende.
Återkommande städning av bur och tillbehör bör ske 2 ggr/per vecka. Arten innehar ett mycket fint sångläte.
Finkfröblandning eller liknande, groddar av frön, hirskolvar och animaliskt tillskott av mjölmaskar och insektsfoder. Vitaminer, mineraler och kalktillskott som snäcksand.

Minimimått på bur eller dylikt utrymme:
(Meter)  Längd  0,7   Bredd 0,5  Höjd 0,6

 

 

 

Diamantfink (Stagonopleura guttata)

Är en tätting som lever i östra Australien från södra Queensland till Syd-Australien.

Diamantfinken blir ungefär 12 centimeter lång. Honan och hanen har ett svart sträck i från ögat till näbben. Huvudet är grått, hakan och strupen är vita. Ryggen och vingarna är bruna, sidorna svart med vita prickar. Den har på den övre delen av bröstet ett brett svart band.
Diamantfinken återfinns i torra skogsområden, glest bevuxna skogar och trädgårdar. Dess huvudföda är gräsfrön men äter även insekter.
Diamantfinken är en ganska bra och robust liten burfågel. På minussidan är att de har ganska lätt för att bli feta och att de kan vara skygga och vilda.

 

 

 

 

 

Majsormen (Pantherophis guttatus, förr Elaphe guttata)

Är en art i släktet råttsnokar. Deras naturliga habitat är i sydöstra USA, från New Jersey i norr, till Florida Keys i söder och så långt som Texas i väst. En fullvuxen majsorm kan bli uppåt 180 cm, men i fångenskap (terrarium) blir de sällan över 150 cm. Oftast 80-120 cm. En nyfödd juvenil är mellan 20 till 30 cm lång när den föds och är lika tjock som en blyertspenna. Majsormar, liksom de flesta råttsnokar, äter mestadels gnagare, men de är duktiga klättrare och kan komplettera sin föda med mindre fåglar och ägg. Eftersom nyfödda möss är svåra att hitta i naturen, äter många majsormjuveniler små ödlor som första måltid, oftast grön anolis.